.

Då har ännu en vecka gått i mitt härliga liv.

I fredags var jag hemma hos Lilli och så kom Killarna och vi kollade på film och spelade mariocart. Jag förlorade såklart, så det blev inte mycket mariocart för min del. Och som alltid när jag förlorar blir jag irriterad och tappar lusten att spela, jag satt mest och kollade på och hejade.

Igår så ändrades planerna som vanligt. Trodde det skulle bli en hemmakväll för mig och Richard istället för partykväll med massa ute, men efter många om och men blev det endå att jag och Richard åkte in till stan med Lilli och Henke och åt på restaurang. Vi pratade med Emil eftersom han hade sagt att han skulle uppträda på gretas, men där är det ju 20 års gräns, och han kunde tyvärr inte fixa in oss. Lilli glömde sitt legg så hon fick dricka vatten på restaurangen och vi trodde att kvällen skulle skita sig helt och hållet. Men efter maten bestämde vi oss för att ta en öl på Soho, det var skitmysigt på övervåningen. Mysiga soffor och stearinljus överallt. Vi tog några drinkar där. Och efter ett tag såg jag och Richard att Lilli och Henke började bli seriösa och prata allvar så vi bestämde oss för att gå ut medans lilli drack upp sin sista cider. Men när dom kom ut, rosiga om kinderna och nästan sprang iväg så visade det sig att dom hade gjort annat, dom jävlarna!

Nu måste jag ta bussen hem för att jag ska iväg till gymmet sen! HEj!

Ibland känner jag mig så hjälplös. Ibland känns det som att jag inte duger till. Vad ska man göra när någon råkar ut för något så hemskt? Klappa den på axeln och säga "det löser sig"?
Detta är inget som löser sig, det kommer att följa henne som en mörk skugga resten av livet. Jag vill inte säga "stackars dig" för det är inte det hon behöver höra. Mina ord räcker inte till. Trots att jag lider med henne, så kan jag inte beskriva i ord vad jag känner. Jag vill finnas där, men det där gamla "jag finns här för dig om du behöver mig" är så uttjatat. Men det finns jag ju. Ibland finns det inget mer att göra än att stå vid sidan om och vänta.
Det här handlade inte om mig, men det var en av dom värsta sakerna jag varit med om. Jag var inte med om det, jag var inte drabbad, men jag var endå drabbad, emotionellt. Jag vill säga "jag förstår dig, jag förstår hur det känns", men jag förstår inte, jag förstår inte hur det känns!

Jag har kommit på ett recept till som jag och Linda kan ha i vår kokbok. Jag älskar ju indisk mat, det är nog bland det bästa som finns. Så om Linda går med på det så skulle vi kunna ha Chicken Tikki Massala.

Mamma är min inspiration. Hon är min källa! Det är nog inte ett recept jag har tipsat om till vår kokbok som inte i förstahand kom från min mamma. Vi borde nog skriva "Vi vill tacka Helene" på baksidan av boken. Man kan ju inte ta all credit! Speciellt eftersom det inte är vi som kommit på det, men det kan ni ju hålla tyst om!

Igår så var jag med Richard och myste i hans soffa hela dagen. Vi vaknade halv tre och fick panik för han skulle egentligen kollat på en bil, men affären stängde kl 15 så det sket sig. Vi satt i soffan och kollade på tv i flera timmar. När klockan slog 17 kom jag på att "jävlar, vi har inte ätit någon frukost!". Med min mage som skrek efter mat åkte vi till Amhults krog och köpte med oss massa god china mat. Det blev kyckling i jordnötssås och det blev friterade räkor och någon annan kötträtt. Sedan åkte vi till Richards föräldrar och hämtade med oss ca 7 filmer. Väl hemma hos Richard slog vi oss ner i soffan och huggde in i maten direkt. Som vanligt så åt jag alldeles för snabbt och trodde, helt seriöst, att jag skulle explodera.
Sen måste jag rekomendera en av filmerna vi såg, "Felon". Det var nog en utav dom bästa filmerna jag har sett, absolut värd att se. Men jag varnar er, there will be tears! Jag försökte verkligen hålla inne tårarna, men en del trängde sig allt igenom. Jag tror faktiskt att Richard släppte fram några tårar också. Den var verkligen hemsk. Men ni måste se den!

Igår så vaknade jag vid ett och så satt jag hemma hela dagen och bara segade, sen lagade jag en romantisk middag med mig själv, jätte gott! Vi säger att Karl joinade mig ;)
Sedan kom Lilli och hämtade mig och Linda så åkte vi hem till Lilli en stund och förkrökade lite innan vi gick till bussen. Åkte till SoHo och tog en cider där. Så mötte vi Niklas och två kompisar till honom, Niklas var rätt packad också! Och inte bara lite! Iaf, vi åkte med dom till festen vid ullevi, träffade massa nytt folk, skitskoj, men niklas mådde inte så bra. Senare åkte vi med honom till drottningtorget, köpte lite vatten till honom och sen tog han bussen hem. Så gick jag, Linda och Lilli och tjockade oss på donkan innan bussen kom.
Sedan träffade jag Richard för första gången på en vecka, det var jätteroligt! Det kändes som att träffa en kille för första gången, men endå känna sig helt avslappnad med honom. Slippa allt det där nervösa pirrandet. Vi kommer inte bli tillsammans men jag känner att vi har kommit varandra närmre och det är skönt att ha en killkompis som man känner sig så avslappnad med. Det var underbart. Vid 3 körde han hem mig, så satt vi i bilen en timme till utanför mig och bara snackade och skrattade. Jag trivdes bättre med honom igår än vad jag gjorde under hela tiden vi var ihop. För en gångs skull fick han mig att känna mig viktig, och inte bara som flickvän, utan som vän.

Nu är det bara 8 dagar tills relsen åker ut!

Hej!

Mår bra idag :) lite trött men jag känner mig lycklig. Jag är så lättad och så känner jag att jag fått kontakt med världen igen. Ett tag där kände jag mig som en robot. Som att jag inte brydde mig ett skit om något. Jag var grinig på morsan och farsan eftersom jag hade haft en dålig vecka. Men nu börjar jag sakta men säkert komma tillbaka igen. Nu när jag är ensam öppnade sig så många andra vägar för mig. Richard har ju gjort allt för mig nu det sista, och han har lyckats öppna sig. Jag vill inte ha en pojkvän. Men det är skönt att ha en vän att snacka med, han är en bra vän faktiskt. Även om han inte visade sig vara en bra pojkvän. Jag sa till honom också att "hade du varit mer respektfull mot mig så hade jag och mina kompisar visat mer respekt för dig också." Han förstår det, han säger att han inte har varit sig själv, han är den killen jag först föll för. Visst jag tror på att han har ändrats, det märker jag, men jag kommer aldrig mer lita på att han inte går tillbaka till den respektlösa, arroganta och tykna killen han var. Plus att jag mådde inte bra i det förhållandet, men jag mår bra nu, som singel. Och jag känner för att vara singel tills jag vet vad jag vill. Och vem vet, jag kanske hittar någon kille som behandlar mig underbart som jag råkar bli kär i. Därför vågar jag inte heller Lova Richard att jag inte kommer göra något med någon annan. Han sa "Snälla Hannah, jag skulle inte klara att se dig med någon annan så snälla gör inget med någon annan kille", så svarade jag "Du kan inte sätta regler för mig. Det var DU som svek mig, och du borde vara glad att jag ens snackar med dig." Jag är så jävla stolt över mig själv. Jag har varit jävligt stark faktiskt, eller starkare än mitt vanliga jag. Jag tror att jag äntligen har insett att jag förtjänar bättre, dessutom så kan jag inte veta om det finns något bättre där ute om jag aldrig ger det en chans. Jag vill träffa nya människor nu, lära känna nytt folk. Se vad som finns där ute mer än det jag har upplevt, för att jag vet att det finns så mycket mer.
Jaja, i helgen blir det mys med några kompisar och lite skräckfilmer. Kommer bli mysigt. Kanske blir krogen på lördag? jag vet inte, men känner för att hitta på saker!

Hej!

Man brukar säga "världen är liten". Men då får det plats en jäääävla massa hat i en sån "liten värld".

Jo, uppdatering:
Allt är numera mitt fel. Det var mitt fel att dom stack och lämnade mig kvar. Det var mitt fel att två viktiga människor i mitt liv svek mig. mitt fel att jag inte är svag nog att förlåta det.
Jag vill bara gå vidare och lämna allting bakom mig. Jag är arg nog och orkar inte med mer ilska, det får nog inte äns plats mer ilska inom mig.

Jag vet att du läser detta så jag säger det, jag tror inte att ni hade sex, jag har inet sagt till en enda jävel att ni hade sex, så gå inte och skyll detta på mig för att du inser att du gjorde jävligt fel i att följa med honom hem och skita helt totalt i mina känslor. Och jag fick sitta kvar i lilli och henkes soffa och lipa för att min kompis och min pojkvän inte brydde sig ett skit om mina känslor. Just det som en vän och en pojkvän ska göra, det gjorde ni inte. just det som en pojkvän och en vän INTE ska göra, det gjorde ni. Jag kan också säga, jag skiter i vad ni gjorde och vad ni inte gjorde bakom stängda dörrar (nu säger jag inte att ni gjorde något) men huvudsaken, och den avgörande saken är att ni inte respekterade mig, mina känslor eller vårt förhållande. Du kan fortsätta sprida din falska fakta till dina vänner och vända dom emot mig, jag bryr mig faktiskt inte längre. För jag vet att jag fortfarande har äkta vänner kvar, och det är dom enda som betyder något för mig, och det är dom enda jag bryr mig om dom skulle lämna mig. Det är inte första gången jag blir sårad av någon av er och nu har jag fått nog. nu ska jag börja ett nytt liv, och bara ha folk som inte sviker i min närvaro. Vill inte leva ett liv med massa osäkerhet och tvekan, livet är för kort.